Pulsen rusar. Andningen sitter högt upp i bröstet och benen skakar. Tankar och känslor ett okontrollerat kaos. Du har drabbats av prestationsångest – och snart börjar matchen.
-Stress kan skapas av egna kroppsreaktioner, som exempelvis höjd puls. Tankar och känslor kommer sedan ofta som en följd av dem, säger Jenny Edner som är idrottspsykologisk rådgivare och före detta tennisspelare.
Vi träffas på Jennys mottagning i SALK-hallen. Hit söker sig, tennisspelare förstås, men även aktiva från en rad andra idrotter för att få hjälp med olika idrottspsykologiska utmaningar. En av de vanligare är utan tvivel så kallad prestationsångest. Enligt Wikipedia är ångest ett sinnestillstånd som karaktäriseras av stark rädsla, nervositet eller oro. Själv fick Jenny upp ögonen för fenomenet prestationsångest – det finns idrottspsykologiska rådgivare som anser att prestationsrädsla är ett mer adekvat ord – under sin tid som elitspelare för Tennis Stockholm och senare i USA som collegespelare i division 1.
-Jag spelade själv ofta med väldigt stora marginaler. Gnetade. Skar mycket på backhand och toppade säkra slag på forehand. Det var så jag brukade spela i matcher som jag ”borde” ha vunnit. Mötte jag däremot någon bättre, där jag inte hade något att förlora, då vågade jag spela ut på ett annat sätt, säger Jenny och berättar att hon lyssnade på kassettband med mental träning för att få bukt med problemet. Utan framgång. I dag, efter en tidigare genomförd KBT-utbildning på Bosön, känner Jenny att hon i sin roll som idrottspyskologisk rådgivare har de rätta verktygen för att jobba med problem som exempelvis prestationsångest.
-Inom KBT jobbar man först med att förstå de egna fysiska symptomen – för att sedan försöka förändra beteendet. Tankarna följer efter.
Läs mer i aktuellt nummer som finns ute nu!

AKTUELLT NUMMER:nr 2/2021
AKTUELLT NUMMER:nr 2/2021

Vinnarskallen
Få saker värderas högre inom tävlingsidrotten än att vara en vinnarskalle. Men vad innebär det egentligen? Handlar det om att vinna till varje pris eller finns det andra tänkbara definitioner? I&K träffade Göran Kenttä, lektor vid GIH och idrottspsykologisk rådgivare på RF, för att borra lite djupare i ett ord som saknar akademisk förankring.
 
Att TV4 för snart två år sedan valde programtiteln ”Vinnarskallar” för sin tv-serie om paraidrottare var knappast någon slump. Ordet är laddat med positiva förtecken för de allra flesta. I akademiska sammanhang lyser det dock med sin frånvaro. Den som söker i forskningsdatabaser kommer att kamma noll. Journalisten Arne Larsson på GP har tidigare berättat att ordet vinnarskalle användes först i svenska tidningar den 19 januari 1998. Äldre än så är det faktiskt inte, åtminstone inte i offentligheten. Vem som myntade det? Det visar sig vara...läs mer i nummer 1/2021. Papperstidningen är slutsåld men man kan köpa ett digitalt nummer för 50 krnor.

Hur mår elitidrottaren?
Att regelbunden motion är bra för hälsan är det få som protesterar mot. Det finns ju numera till och med en motsvarighet till läkemedelsbibeln FASS som fyndigt nog döpts till FYSS. I den hittar man alla de stora folksjukdomarna som diabetes osteoporos, hjärt-kärlsjukdomar med flera. För varje sjukdom anges sedan den vetenskapliga bevisnivån för fysisk aktivitet som medicin. De forskare som ligger  bakom boken skulle knappast ha kommit på idén att skriva den om inte resultaten överlag skulle ha varit positiva. Det vill säga, motion anses vara en effektiv medicin mot många av de välfärdssjukdomar som är en följd av det samhälle vi byggt upp. Ja, det skrivs ju till och med ut recept – i landstingens regi – som innefattar träning istället för läkemedel.
Men ingen har ännu kommit på idén att skriva en bok om hur hälsosamt det är med elitidrott.
Läs vidare...

HÄLVETET DEL 2
Häromdagen ringde en trevlig sjuksköterska från Danderyds sjukhus. Ärendet gällde ifall jag som nybliven hälsenepatient kunde tänka mig att ingå i en stor medicinsk studie. Bakgrunden, fick jag veta, handlade om att en skrämmande hög andel – 40 procent – av patienter med avslitna hälsenor drabbas av blodproppar.
Läs vidare...

HÄLVETET DEL 1
Visst gör det ont när senor brista. Den höll i 58 år i alla fall – min hälsena. Sen gick den mitt itu i jakten på en stoppboll i squash. Och, precis som jag läst mig till i litteraturen, så lät det som ett pistolskott. Vem var det som sköt mig bakifrån, liksom?
Läs vidare...

IDROTTSPLACEBO- MYT ELLER VERKLIGHET?
 Kan tron försätta berg? Enligt det gamla ordspråket så kan den ju det. Men ordspråk i all ära, de är sällan grundade på vetenskap. Möjligtvis då på beprövad erfarenhet. De flesta av oss har säkert någon historia att berätta som styrker sanningshalten i det omtalade ordstävet. Vi idrottsintresserade med åldern inne minns till exempel ”The miracle on ice”. USA:s okända collegelag i ishockey som peppades fulla med adrenalin och politisk kalla-kriget-retorik och åkte ut på isen och gjorde det ”omöjliga” – besegrade den mäktiga ryska hockeyarmén.
Läs vidare...

HJÄRNAN ELLER HJÄRTAT-DET ÄR FRÅGAN?
I folkmun brukar det
heta att någon ”går in i väggen”. Det är så att säga game over. Tydligast brukar denna fruktade vägg vara i uthållighetsidrotter som långdistanslöpning och längdskidor. ”Hjärnan ville men hjärtat sa ifrån”. Så beskrivs ofta situationen efteråt av idrottsutövaren. Och länge och väl nickade en enig forskarkår instämmande. Just precis, det är hjärtats pumpkapacitet som i slutändan utgör den begränsande faktorn. När hjärtat inte längre förmår förse de arbetande musklerna med syre så kroknar vi och lägger till slut av.
Läs vidare...

DEN ÅLDRANDE IDROTTSKROPPEN
Mot tiden kämpa gudarna förgäves. Visst är det så. Och elitidrottare utgör inget undantag. Ja många – inte minst i media – anser ju i princip att en idrottsutövare är passé vid 33. Men, måste det verkligen vara så? Handlar det om biologiska grundlagar som vi inte kan göra något åt?
Läs vidare...

IMMUNFÖRSVARET
Hur är de egentligen – innebär de hårda fysiska påfrestningar som hör till vardagen för många tävlingsidrottare att deras immunförsvar blir försämrat? Och blir de i sådana fall sjuka oftare än vi som anstränger oss mer måttligt? Om detta tvista de lärde.
Läs vidare...