fear of failure

Fear of failure är ett begrepp inom internationell idrottspsykologisk forskning. Översatt till ren idrottssvenska talar vi om – torskfrossa.
Henrik Gustafsson, doktor i idrottspsykologi vid Karlstad universitet, har skrivit en vetenskaplig artikel om elitidrottarens rädsla för att tappa ansiktet. Läs mer...

I IDROTTSLÄKARENS VÄSKA

Plötsligt händer det. En fot stukas. Ett elakt sår rivs upp. Då är det viktigt att ha en välutrustad medicinväska i närheten. I&K har träffat Lars-Gunnar Hassel, lagläkare för allsvenska Jönköping Södra, och bett honom visa innehållet i hans läkarväska.
Läs mer...

Så löper elitspelarna

Barcelonas akademi påverkas inte av vem som är tränare

Joan Vila, metodologisk direktör i FC Barcelona

I engelska Premier League har antalet sprintlöpningar under match ökat med hela 80 procent den senaste tioårsperioden. Det visar en pågående studie från Göteborgs Universitet. Studien visar också hur intensiteten i spelet fluktuerar under match. Läs mer...

Joan Vila är direktör i metodologi i FC Barcelona. Han var huvudansvarig och den som tog fram klubbens spelarutbildningsplan. Han har varit tränare i olika åldersgrupper i Barcelonas akademi i över 16 års tid och har tidigare även spelat i klubben A-lag. När han i januari var i Skövde för att lära ut sina kunskaper till svenska fotbollstränare och ledare passade I&K på att träffa honom. Läs mer...

Rättelser för nr 1/2017 av
idrott & Kunskap

Sportchef i tre länder
 

I förra numret uppgavs felaktigt att Christine Dartsch, föreståndare för Centrum för Idrottsforskning, har idrottspsykologi som kompetensområde. Rätt är att Christine är doktor i medicinsk vetenskap - molekylärbiologi- vid Lunds Univeristet.

Jens T. Andersson, sportchef

Som alla hockeyintresserade känner till så var det Tomas Sandström som slog in kvitteringspucken mot Sovjet 1987 där Sverige tog VM-guld. Inte Ulf Sandström...

Jens T Andersson är sportchefen som varit i både AIK, Hajduk Split och Århus. Hur stor är egentligen skillnaden på att jobba i de olika länderna? Jobbar en sportchef främst mot styrelsen eller mot tränaren? Och kan man utbilda sig till sportchef? Läs mer...

martin strömbergsson:"visst har det funnits tuffare perioder"

"vi står oss mycket bra gällande talangutveckling"-HV 71:s
tränare stephan "lillis" Lundh

Martin Strömbergsson, domare på högsta internationella nivå
Johan Lindbom och Stephan "Lillis" Lundh i HV 71

I Idrott&Kunskap nr 6/16 berättade vi att 16% av de professionella fotbollsdomarna lider av depression. Allt enligt en internationell undersökning på domare från åtta olika länder. Vi träffade domaren Martin Strömbergsson för att reflektera över ämnet.
Läs mer...

Text och bild: Mattias Olsson
SHL klubbarna jobbar hårt för att ta fram och utveckla nya talanger. I&K har besökt HV 71 för att se hur de jobbar för att få fram nya toppspelare.
– Vi står oss mycket bra gällande talangutveckling, säger assisterande tränaren Stephan ”Lillis” Lundh. Läs mer...
Text och bild Mattias Olsson
Text och bild Mattias Olsson

Text och bild Mattias Olsson

FUTSAL PÅ FRAMMARSCH
Futsal är en sport som varit på frammarsch rejält i Sverige under de senaste åren. Tidigare ägnade man sig i Sverige mest åt inomhusfotboll som ett sorts komplement till den vanliga fotbollen under vintrarna, men 2006 började man spela med Futsal regler och 2012 startades landslaget. Hur har utvecklingen varit sedan dess? Vilka specifika egenskaper behöver futsalspelarna? Kan man bli proffs och hur ser framtiden ut för futsal i Sverige? Läs mer...

NY METOD FÖR PERCEPTIONS-TRÄNING

 
Osama Abbas har valt att ägna sig åt perceptionsträning. Med kameror filmar han det spelarna ser, så att de själva kan analysera och diskutera.
– Vi borde tänka mer: Vad ska jag se, snarare än vad ska jag göra.

Läs mer...

Lyssna på intervjun  med Sargon Abraham

AKTUELLT NUMMER:NR 3/2017
AKTUELLT NUMMER:NR 3/2017

fungerar styrke- och konditionsträning ihop?

immunförsvar och idrott: finns det ett "öppet fönster"?

Träningsvolym: var går gränsen?

 Tidsskäl kan vara ett skäl till att slå ihop ett styrke-och konditionspass. Men fungerar det med sådana kombinationspass om syftet är att få en ökning i muskeltillväxt? Och vilka aminosyror ger bäst effekt? Låt oss titta lite närmare på vad doktor Marcus Moberg vid GIH i Stockholm kommit fram till i sin avhandling.
Att få större muskler är inte huvudmålet inom tävlingsidrotten – kroppsbyggning undantaget. Men samtidigt finns det tillfällen där en ökning av muskelmassan är direkt nödvändig. Det kan handla om kampsportaren som behöver gå upp en viktklass. Ishockey- eller fotbollsspelaren som ska ta klivet från junior till senior. Eller sprintskidåkaren som behöver få ut mer power i stakåkningen. Läs mer...

Vintern slog till ovanligt tidigt i år. För tävlingsidrottaren gäller det nu att vidta alla möjliga försiktighetsmått. För hur är det egentligen – blir idrottsutövare oftare sjuka än andra? Låt oss titta lite närmare på den frågan. Men först backar vi bandet några år.
Det är idrottsgala i Globen. Året är 2008 och kvällens galavärd Peter Settman gör en klassisk kupp och försöker pussa vår nya skiddrottning Charlotte Kalla. Stor uppståndelse. Men de braskande kvällstidningsrubrikerna dagen efter handlar inte om att pojkvännen rasar av svartsjuka mot den fräcke programledaren. Nej, rubrikerna handlar om skräck.
Bacillskräck. Läs mer...

Hur mycket är för mycket? Var går den fysiologiska, medicinska och psykologiska gränsen där en idrottare riskerar överbelastningsskador, nedsatt prestationsförmåga och mental dränering? I&K har talat med två medarbetare i Sveriges Olympiska Kommitté – fysioterapeut Jörgen Sandberg och den idrottspsykologiske rådgivaren Henrik Gustafsson – om en nyligen publicerad konsensusrapport från Internationella Olympiska Kommittén.
 
Timmar av träning. Antal löpta meter. Mängde energi producerad i watt. Antalet matcher eller tävlingar. Mycket kan dölja sig bakom begreppet belastning. Ett för individen för stort antal träningstimmar kan, visar IOC-rapporten, utgöra en riskfaktor för belastningsskador. Men det kan å andra sidan ett för lågt antal också göra. Läs mer...

HELVETES-MAMMOR

distriktslagen: vad händer sedan?

ger elit bredd?

unik metod
att mäta
hjärn-skakningar

När dåligt föräldraskap inom idrotten diskuteras så brukar det vara papporna som står i skottgluggen. Men nu visar ny forskning från Karlstad Universitet att det främst är mammorna som är problemet när det handlar om idrottsmoralen. Läs mer...

Att komma med i något av landets distriktslag i fotboll är ett stort mål för många unga fotbollsspelare. Men vad händer på sikt med de som blir uttagna. Doktor Tor Söderström från Umeå Universitet håller som bäst på att analysera resultaten från en stor kartläggning. Läs mer...

Om målet är att så många ungdomar som möjligt ska spela fotboll – spelar det då någon roll om det i den aktuella kommunen finns ett A-lag på högsta elitnivå? Eller kan A-lagen på orten lika väl husera i någon av de lägre divisionerna? Läs mer...

I dag är det främst idrottarens subjektivt upplevda symptom som utgör grund för diagnosen hjärnskakning. Men redan om ett par år kan mer objektiva svar komma snabbt via ett vanligt blodprov. Forskningen från Sahlgrenska sjukhuset kan revolutionera det praktiska omhändertagandet vid befarade hjärnskakningar.
Läs mer...

Även forskare har agendor
 
Hur många börjar idrotta för att de blivit inspirerade av elitidrottare? Inte så många, visar forskning. Att elit skapar bredd är enligt forskarna Rasmus Storm från Danmark och Ulf Blomdahl från Sverige en myt. De kvantitativa data de bygger sin slutsats på är starka och svåra att ifrågasätta. Vill man få befolkningen på fötter så räcker det inte bara att ha ett elitlag i kommunen eller att arrangera ett VM i någon sport, till exempel. Läs mer...

ÄR VI LIKA INFÖR NATURLAGEN?

Forskningen kring vilka gener som skiljer agnarna från vetet har pågått i ett antal år nu. Hur mycket påverkar egentligen genetiken människans kapacitet i idrottssammanhang? Vilka gener har störst betydelse och hur ser sambandet mellan arv och miljö ut? Låt oss titta lite närmre på det aktuella forskningsläget. Läs mer...

DÄRFÖR SKADAR SIG FOTBOLLSSPELARE

En svensk forskargrupp har under en följd av år registrerat alla skador på spelare i Champions Leagues toppklubbar. I ett flertal aktuella studier presenterar de nu nya siffror och förklaringar till vad det beror på att spelarna skadar sig.
 Läs mer...

VINTERIDROTTER: SÅ VANLIGT ÄR DET MED ASTMA

Debatten om astma bland norska längdskidåkare fortsätter att rasa. Men hur vanligt är det egentligen med astma bland svenska vinteridrottare? En studie från Umeå Universitet visar på förekomsten bland konditionsidrottare på elitnivå. Läs mer...

LÅNGLOPPENS RISKPLATSER

I helgen är det dags för ännu ett Lidingölopp med drygt 40 000 löparentusiaster på startlinjen. Några tecken på en avmattning för långlöparintresset syns ännu inte.

Ett annat av de stora loppen – och även det en mäktig manifestation i folkhälsa – är Göteborgsvarvet som avgjordes tidigare i år. Samtidigt går det inte att blunda för att olyckstillbud och skador också inträffar i den här typen av lopp. I en pågående studie från Göteborgs Universitet granskas vilka partier av loppet som hör till de mest kritiska. Läs mer...