distriktslagen: vad händer sedan?

-Distriktens storlek har en stor återverkning på resultaten i turneringarna. Där finns de som alltid befinner sig i toppen som Stockholm, Skåne, Göteborg, Småland och Västergötland – och så ett antal som hela tiden hamnar i botten. Antalet elitlag på seniornivå som finns i distriktet är en viktig faktor i sammanhanget. Kvaliteten på verksamheterna där sipprar liksom nedåt i systemet, säger Tor Söderström som med anslag från Centrum för Idrottsforskning inledde sin forskning om distrikten 2012.
 Projektet har skett i samarbete med Svenska Fotbollförbundet som bistått med hjälp och arbetskraft under hela studiens genomförande. Arbetet inleddes med intervjuer av samtliga distriktsrepresentanter. Därefter registrerades data från distrikten över vilka som deltagit på Elitpojklägret i Halmstad mellan åren 2001-2011. I uppföljande studier har distriktens resultat analyserats samt hur de valt att organisera sig och vilka uttagningskriterier man haft.
En slutsats från studien är att det finns skillnader i resultaten på pojk- respektive flicksidan.
-Vissa mönster som vi ser bland killarna ser vi inte hos tjejerna. Vi har bland annat tittat på betydelsen av hur ofta distriktslagen samlas och deras resultat. Där ser vi att det inte spelar någon roll för resultaten på killsidan hur ofta lagen samlas – men däremot på tjejsidan. Förklaringen ligger sannolikt i det faktum vi kunde konstatera i en uppföljningsstudie, nämligen att tjejerna generellt tränar mindre än killarna. Då blir effekten på prestationen större när de börjar få mer systematisk träning i sina distriktslag.
På lite längre sikt då? I studien följdes spelare som föddes mellan åren 1987-1991 upp. Föga oväntat visar det sig att en högre andel som lyckas bli elitspelare som seniorer vid 15 års ålder var registrerade hos klubbar som har ett representationslag på seniorelitnivå. Resten då, spelar de fortfarande fotboll vid 22-23 års ålder?
-Cirka 65 procent av killarna från Elitpojklägret är då fortfarande kvar och spelar fotboll på någon nivå som vuxna. På tjejsidan däremot är motsvarande siffra endast omkring 40 procent. Förklaringen är troligtvis de genusstrukturer som finns i många idrotter, däribland fotbollen. Många inser tidigt att det kommer bli väldigt svårt att leva på sin sport.
I&K: Men att 65 procent av distriktslagsspelarna på killsidan fortsätter, det får väl ändå anses vara en ganska hög siffra, eller?
-Ja, det får man säga är en ganska hög siffra. De flesta av dessa 65 procent spelar ändå på vad vi klassat som breddnivå – det vill säga division 2 och nedåt. I vissa distrikt är det så många som 80 procent som fortfarande spelar fotboll som vuxna. Samtidigt finns det distrikt med klart lägre siffror där förutsättningarna att spela i ett seriesystem på lägre nivå inte är de bästa, det kan till exempel handla om stora geografiska avstånd mellan orterna, säger Tor Söderström.

© Idrott & Kunskap