ger elit bredd?

Forskarna på Ung Livsstil har ett gediget statistiskt underlag – drygt 13 000 högstadieungdomar - som bas då de besvarar frågorna. Och resultaten överraskar säkert många. Högst andel fotbollsspelande högstadieungdomar återfinns nämligen i Lidingö kommun (pojkar) respektive Sävsjö (flickor). I kommuner med allsvenska klubbar som Malmö, Helsingborg, Jönköping och Kalmar är det färre ungdomar som spelar (se tabell).

- Det är definitivt en myt att elit per automatik ger bredd. Det finns även skäl att sätta ett frågetecken bakom påståendet att bredd ger elit. Detta är komplexa frågor där ett flertal faktorer ofta spelar in, säger sociolog Ulf Blomdahl som är en av forskningsledarna på Ung Livsstil.
Om vi som sig bör tar damerna först så kan man alltså konstatera att lilla Sävsjö kommun – där det främsta A-laget spelar i divisions 3 – toppar listan över högsta andel högstadieungdomar som spelar fotboll. I botten återfinns Malmö – med flerfaldiga svenska mästarna och Champions League finalisterna Rosengård som flaggskepp.

På pojksidan noteras samma fenomen. Lilla Lidingö kommun med 48 000 invånare och med öns främsta A-lag i division 2 toppar tabellen över högst andel högstadieungdomar som spelar fotboll. Klart före exempelvis Zlatan Ibrahimovic hemstad Malmö.

- Rosengård är ledande på damsidan – men i Malmö är det lägst andel flickor som spelar fotboll av de kommuner vi undersökt. Det kan dels bero på att laget till stor del är ihopköpt och saknar den lokala förankringen men också på olika sociokulturella faktorer. När det gäller pojksidan kan vi konstatera att det i dag i princip är lika många killar som spelar fotboll på högstadiet jämfört med för tjugo år sedan (ett par procents ökning) – trots Zlatan och trots SM-guld och Champions Leaguespel för Malmö FF på senare år.
Men en sak kan vi väl i alla fall slå fast – att bredd ger elit – eller? Nej, inte ens den sanningen håller för en närmare granskning enligt Ulf Blomdahl.
-Ta min sport bordtennis som jag kan bra. Om hundra procent av ungdomarna spelade bordtennis så skulle förstås chanserna att få fram en bra elit öka. Men vid en ökning på tio procent är det inte säkert att den innefattar just de ungdomar som verkligen är beredda att satsa. Det är med andra ord inte heller givet att bredd ger elit, säger Ulf Blomdahl.
Lidingö är alltså den kommun i undersökningen där högst andel pojkar spelar fotboll under högstadiet. Detta trots att öns främsta A-lag – IFK Lidingö FK – denna säsong spelade i division 3. Nu lyckades visserligen laget – trots att man var nykomlingar – vinna serien och ta klivet upp i division 2. En stor framgång naturligtvis, men samtidigt likväl en prestation i medieskugga. Nej, någon mediahype ligger knappast bakom att lilla Lidingö kommun med 48 000 invånare i dag kan stoltsera med att vara Europas tredje största fotbollsklubb (en annan svensk klubb, Brommapojkarna, är störst!). Så vilka andra förklaringar kan då tänkas ligga bakom fenomenet? I&K tog sig till Lidingövallen och IFK Lidingös kansli för att träffa klubbens sportchef Markus Karlsson. Den före detta mittbacken – flerfaldig svensk mästare med Djurgårdens IF – är tydlig med hur har ser på förhållandet mellan bredd och elit.
-För mig är det enda sättet att driva en fotbollsklubb på att man gör bra saker för alla. Där ska finnas en bra akademiverksamhet så att de mest ambitiösa inte behöver gå till någon av storklubbarna. Men lika viktigt är att också lyfta nivån på basverksamheten där man spelar med kompisarna. Oavsett vilken ambitionsnivå man har så ska det erbjudas genomtänkt fotboll. Vi jobbar med att utbilda tränare och föräldratränare så att även kvarterslagen har en fokuserad verksamhet. Det får gärna vara skratt och stoj, träningen behöver inte vara gravallvarlig, men den ska utveckla spelarna på den nivå de befinner sig.
Konkret försöker klubben centralt hjälpa kvarterstränarna med ett vettigt träningsupplägg. Det kan exempelvis handla om hur man ska undvika köbildning under övningarna. Att anpassa träningen efter den nivå spelarna befinner sig på är viktigt för att hålla motivationen uppe.
-En viktig fråga att ställa sig är: vad är rätt metod för just den här gruppen? Där gäller det att ha fingertoppskänsla. När italienska Lazio arrangerade en sommarcamp här tidigare så drillade dom spelare som höll till i kvarterslagen och kom dit för att ha lite kul på sommaren med teknikträning fyra timmar om dagen. Det var katastrofalt.
Den balansgången, att stimulera ungdomarna utifrån den nivå de befinner sig på, verkar onekligen IFK Lidingö ha lyckats bra med. Att fotboll är världens största sport hjälper förstås till. Att rekrytera ungar till en fotbollsskola torde vara något lättare än att få barn att börja med sporter som exempelvis orientering eller curling med begränsad mediabevakning. Men Markus vill också framhålla vikten av hur barnen introduceras till sporten.
-Efter fotbollsskolan delas dom in i klass- eller kvarterslag beroende på var på ön de bor. Många börjar förstås för att kompisarna gör det och då är det också naturligt att en del slutar någonstans på vägen. Och ska vi vara helt ärliga så är det nästan tur. Skulle vi ha 3000 20-åringar som spelar fotboll så kunde vi i dag inte hantera det. Men det är ändå fler ungdomar i dag som fortsätter att spela upp i 11-mannaåldrarna. Med det ökar så klart behovet av tränings-och matchtider.
Några nya fotbollsplaner har inte anlagts på Lidingö de senaste åren. Däremot har det lagts konstgräs på ett antal grusplaner. Konstgräsboomen har spelat en viktig roll för att klubben lyckats fördubbla antalet spelare den senaste tioårsperioden. För det går ju inte att komma ifrån att det är roligare att spela fotboll på en fin konstgräsplan jämfört med en stenhård, dammig grusplan.
-Kommunen har satt som villkor för att vi ska få bidrag att fler ska spela högre upp i åldrarna. Det är väl okay – men ge oss då fler 11-mannaplaner. När de blir äldre kan de ju inte springa omkring på små 7-mannaplaner. Jag tror att alla förstår att det ur utvecklingssynpunkt inte är optimalt att behöva träna på kvartsplaner varje gång. Ska man bli bra behövs det även träning på stor plan.
I likhet med många andra klubbar så finns det även i IFK Lidingö FK en del spänningar mellan de som förordar mer breddverksamhet kontra andra som vill att det satsas mer. Vissa anser att barnen borde få spela kvar i sina kvarterslag med kompisar och föräldratränare även när de är 15-16 år. Men, menar Markus, med en sådan modell skulle de som har högre ambitioner med sin fotboll lämna direkt. De måste också kunna erbjudas en tränings-och matchmiljö som är utvecklande med matcher mot bland annat storklubbarnas akademier.
-Återigen, i en riktig fotbollsklubb finns det både akademier och baslag. Inte bara det ena eller andra. Visst, jag kan förstå att Borussia Dortmund inte vill ha en massa kvarterslag. Deras ungdomslag är bara till för att producera elitspelare. Men vi ska kunna säga att vi tränar våra ungdomar på ungefär samma sätt – med den skillnaden att vi naturligtvis inte har samma resurser. Men i princip ska en ung spelare här ha samma förutsättningar att träna lika mycket under kvalificerad ledning. Kan man inte säga det så är man inte heller en riktig fotbollsklubb som jag ser det. Det hade varit enkelt för oss att bara ha baslag med en massa föräldratränare, räkna in närvarokorten och säga: ”Gör vad ni vill”.
Varje år föds det cirka 400 barn på Lidingö. En stor del av dessa börjar sannolikt i IFK Lidingö FK:S fotbollsskola om några år. Men kanske är det så att klubben nu börjar närma sig taket när det gäller antalet aktiva fotbollsspelare. Frågan måste ändå ställas, vad tror sportchefen skulle hända om klubben gjorde sensation och gick upp i Superettan eller till och med Allsvenskan inom några år? Skulle det leda till en ytterligare boom?
-Möjligen, men det skulle nog ändå vara marginellt. Det skulle säkert bli en större hype runt klubben, absolut. Men vi har inte ambitionerna att värva ihop ett lag med den målsättningen. Då ska vi mer vara en klubb där de som bär på en dröm att bli yrkesspelare ska kunna ta ett avstamp hos oss. Det är ju lättare att flytta upp en 16-17 åring i division 2 jämfört med i Superettan eller Allsvenskan, säger Markus Karlsson. Läs mer i aktuellt nummer av Idrott & Kunskap, nr 5/2016.

Tabeller från Ung Livsstil

© Idrott & Kunskap