långloppens riskplatser

-Mycket lite är känt om hur säkerheten kan stärkas i samband med långlopp. De erfarenheter som finns är i regel empiriska och grundas ofta på antaganden. I den här studien kommer en granskning av ambulansens utlämningsdata att genomföras med avseende på plats, omständigheter och typer av skador, säger professor Eric Carlström vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs Universitet.
 
Med över 64 000 deltagare är Göteborgsvarvet världens näst största stadslopp, endast New York Marathon är större. I kategorin halvmaror är loppet till och med störst i världen. När så många människor samlas för att genomföra något så ansträngande som en halvmara är det inte så konstigt att fler olyckstillbud och skador inträffar. För två år sedan drabbades tre löpare av dramatiska hjärtstillestånd under Göteborgsvarvet. Totalt under de senaste fem årens lopp har omkring 150 ambulansutryckningar skett, visar forskningsprojektet.
-Den högsta noteringen från ett lopp är 60 utryckningar. När det loppet genomfördes var det väldigt hett ute, vilket är en riskfaktor i sammanhanget. Generellt ser vi också att män i åldrarna 30-40 år är överrepresenterade i den här olycksfallsstatistiken.
Det saknas ännu fakta som förklarar varför just män i den här åldersgruppen drabbas oftare än andra av händelser som kräver ambulansutryckningar. Möjligtvis, funderar Eric Carlström, är det en grupp som är mer inställd på en kamp mot klockan samtidigt som man inte är tillräckligt tränade för uppgiften. Men det är, betonar han, ännu så länge bara en spekulation. Just nu pågår en analys av data från en enkät som skickats ut till samtliga löpare vilka åkt med i någon av de registrerade ambulansutryckningarna. När den analysen är klar kommer förhoppningsvis kunskapen om studiens huvudsyfte – nämligen vilka banpartier som är de mest kritiska – att vara större.
-En sak tycker vi oss dock redan kunna se. Det verkar som att densiteten – det vill säga antalet löpare som ansamlas på en plats – är en viktig riskfaktor. Det här kan vi studera tack vare ett positioneringssystem inne i ambulanserna som används vid tre sjukhus i Västra Götalandsregionen. Varje ambulanshämtning i samband med Göteborgsvarvet registreras och platserna där det sker syns på en karta med koordinater i form av orangefärgade prickar.
Forskningen delas upp i två huvudspår. Det ena handlar om att analysera olika individuella faktorer som exempelvis hur väl förberedda löparna har varit, vad de ätit innan och vad de haft för utrustning. Det andra spåret behandlar yttre faktorer där själva bansträckningen är en viktig komponent. Förutom trånga passager är broar och långa stigningar, ojämna underlag och områden som är öppna för väder och vind av intresse för forskarna.
-En ökad kunskap om riskerna vid olika partier runt banan kan komma att påverka var ambulanser placeras ut under loppet och var den mobila vårdpersonalen ska befinna sig, säger Eric Carlström.
Så långt forskningen. Men hur resonerar de som jobbar praktiskt med frågor som rör löparnas säkerhet under Göteborgsvarvet? Banläggningschef Lars Jönsson är ansvarig för att banan ska vara utformad på ett så säkert sätt som möjligt. Det här är hans syn på några av de viktiga säkerhetsfaktorerna som lyfts fram i det aktuella forskningsprojektet:
*Platser med ansamlingar av löpare:
-Vi jobbar självklart med att undvika så kallade flaskhalsar under loppet. Där en sådan kan tänkas uppstå försöker man att bredda banan för löparna. Men i och med att vi har så många startgrupper numera så sprids löparna ut och det blir därmed inget stort problem.
*Ojämnheter i underlaget:
-Vi är oerhört noggranna med att jämna till eventuella ojämnheter i asfalten och jag vågar nog säga att det inte finns några längs banan, så länge de inte springer utanför upp på trottoarer till exempel.
*Kraftiga stigningar:
-Det är väl framför allt broar som är av intresse där och i vårt fall då Götaälvsbron efter 14 kilometers löpning. Det är förstås ett väldigt ansträngande parti efter att man sprungit så långt, men till 2020 kommer det att byggas en ny bro med mindre lutning vilket kommer att underlätta för löparna.
*Mobil vårdpersonal:
-Det är vårt ansvarsområde och vi har valt att placera ut dem i direkt anslutning till vätskekontrollerna. Löparna ska inte behöva springa omkring och leta efter var sjukvårdarna befinner sig utan vi informerar om detta tydligt innan loppet.
När det blir riktigt hett:
-Vi betonar för löparna hur viktigt det är att stanna och dricka vid varje vätskekontroll. Sedan finns det alltid de med tävlingsdjävulen i sig som ändå väljer att hoppa över det. Vi placerar även ut duschar om temperaturen överstiger 20 grader. Men enligt väderprognoserna nu ska temperaturen hamna mellan 16-18 grader, säger Lars Jönsson. 
 

© Idrott & Kunskap