träningsvolym:var går gränsen?

Den som inte har tillräckligt med träningstimmar bakom sig för en krävande uppgift riskerar också skador. Det handlar med andra ord om en balansgång. Aktuella studier har visat att ett stort antal träningstimmar i sig inte behöver innebära någon ökad risk för överbelastningsskador. Inte så länge ökningen skett gradvis och kontrollerat över tid. Det är snarare när tränings/tävlingsvolymen höjs drastiskt som problem brukar uppstå. Forskning visar att när belastningen ökar med 1,5 gånger jämfört med genomsnittet av de senaste fyra veckorna så ökar även skaderisken signifikant.
En som dagligen i sitt yrke konfronteras med den här typen av frågor är Jörgen Sandberg, fysioterapeut och träningsrådgivare för Sveriges Olympiska Kommitté. I sin roll har han en bred erfarenhet av att jobba med många idrotter. Han är bland annat en del av det medicinska teamet i det svenska damlandslaget i fotboll som tog det sensationella OS-silvret i Rio i somras. Ett landslag där inget lämnas åt slumpen.

– Vi monitorerar alla spelare under samlingarna med allt från GPS, hjärtfrekvensmätare, urinprov till subjektiva skattningsskalor där de får svara på hur de upplevde träningen, hur de har sovit och så vidare. Vi har även koll på hur ofta man har varit hos oss fysioterapeuter i behandlingsrummet och hur matchandet i klubblaget sett ut. Samarbetet mellan det tekniska teamet av fotbollstränare, fysiolog och det medicinska teamet har utan tvivel betytt mycket för att vi haft så få överbelastningsskador. Det är ju också ett arbetssätt som får stöd i forskningsrapporten från IOC.
Att på det viset jobba tillsammans över gränserna är något Jörgen Sandberg gärna skulle se att fler idrotter börjar göra. En annan viktig del i arbetet är att jaga in rapporter från klubbarna kring spelarnas medicinska status. Skadehistoriken och hur hårt belastade spelarna har varit inför landslagssamlingen är nämligen två centrala faktorer för att kunna undvika överbelastningsskador. Plötsligt stegrad belastning – som också framhålls som en riskfaktor i rapporten – är ytterligare en viktig sak att hålla koll på.

– En typsituation där är då ungdomar börjar på ett idrottsgymnasium och då träningsbelastningen plötsligt stiger dramatiskt. Plötsligt kommer de in i en miljö där det – från att de gått i en vanlig skola – är schemalagt att de ska träna flera förmiddagar i veckan också. Men det kan också handla om en snabbt ökad belastning i intensitet. Om jag växlar över till damlandslaget i fotboll igen så kommer det ibland upp debutanter till träningar som är betydligt intensivare än vad de är vana vid. Då får man vara lite extra vaksam. Men samtliga spelare fyller varje dag i på en iPad hur de känner sig. Sedan har Helena (Andersson, landslagets fysiolog reds.anm) valt ut olika kroppsdelar som till exempel vader och baksida lår där de på en tiogradig skala – och även i ord – får beskriva sin känsla.
Idrottarens subjektiva känsla är, visar IOC-studien, den bästa indikatorn på en individs fysiska status. Ett påstående som Jörgen Sandberg ställer sig helt bakom. De aktivas subjektiva upplevelse har, menar han, ofta både en högre specificitet och känslighet jämfört med olika kliniska markörer som brukar användas. Symptom, ”känningar”, trötthet och upplevd generell återhämtning  är viktig information som kanske inte alltid ger utslag i mer objektiva tester.

– Jag vill också lyfta fram ett annat resultat från IOC-rapporten, nämligen att träningspass ofta blir hårdare än vad tränarna har tänkt sig. Man kanske planerar för ett medelintensivt pass pulsmässigt men då kan vi i efterhand kontrollera hur det verkligen blev. Men man måste också ställa sig frågan vad belastning egentligen är? Om vi nu talar fotboll så kan en fotbollstränare tycka att det är en lugn träning att stå och mata inlägg. Men att stå och slå hundra inlägg från ”korridoren” tycker vi från medicinskt håll är en väldigt slitsam träning. Även om man ligger i en låg pulszon så innebär den repetetiva belastningen en stor påfrestning på de arbetande musklerna. Min kollega på SOK, Richard Nilsson, brukar säga att skillnaden mellan ett lätt och ett tuffare pass är antalet repetitioner.
Läs mer i senaste numret av Idrott & Kunskap Nr 5/2016.

© Idrott & Kunskap