vinteridrottare: så vanligt är det med astma

 Totalt har drygt 600 längdskidåkare, skidskyttar, skidorienterare och orienterare på elitnivå besvarat enkätfrågor om eventuella astmaproblem. I undersökningsgruppen har samtliga aktiva i de uppräknade idrotternas junior-respektive seniorlandslag ingått, liksom elever intagna vid några av landets riksidrottsgymnasier (RIG). Resultaten visar på ett utbrett problem.
-Cirka trettio procent av utövarna i de här idrotterna svarade att de har en läkardiagnosticerad astma. Bland orienterarna var förekomsten lägre, mellan 15-20 procent, säger Nikolai Stenfors som är lungläkare vid Östersunds sjukhus och forskar i ämnet astma och idrott vid Umeå Universitet.
Hur ska man då värdera siffrorna i studien? Ett perspektiv är att astmaförekomsten hos den svenska befolkningen är nio procent enligt tidigare studier. Astma är således tre gånger vanligare hos eliten i de undersökta vinteridrotterna. Och även i orienteringseliten är det alltså betydligt vanligare med astma, om än inte lika vanligt som bland utövarna av de aktuella vintersporterna.
-Det finns ett samband mellan träningsmängd och astma. Hypotesen är att en upprepad inhalation av kall luft på sikt skadar lungvävnaden. Generellt har man i tidigare studier också kunnat se att andelen astmatiker ökar ju högre nivån på idrottandet är. Allra högst har den visat sig vara i den yppersta världseliten. Sannolikt handlar det där om antalet år som man utövat idrotten.
Men, berättar Nikolai, ett både överraskande och oroväckande resultat från den egna studien på de svenska konditionsidrottarna är att det är unga tjejer på riksidrottsgymnasierna som ligger i topp när det gäller medicinering mot astma. Det som tidigare ansetts vara en ”vuxensjukdom” till följd av ackumulerade träningsår har här alltså krupit ned i åldrarna. Vad det beror på återstår att ta reda på. Men att så många som var tredje av de undersökta idrottarna i studien har en läkardiagnosticerad astma är onekligen anmärkningsvärt, menar Nikolai. Han förklarar att anledningen till att han drog igång studien är att den senaste kartläggningen på vinterkonditionsidrottare genomfördes för cirka 20 år sedan. Då, berättar han, fanns en utbredd uppfattning i längskidåkningskretsar om att man skulle ”härda” sina luftvägar genom att träna och tävla i kall luft. Sedan dess har temperaturgränser införts och speciella andningsmasker finns sedan en tid tillbaka på marknaden. Sådant borde väl ändå synas på resultaten, eller?
-Tyvärr, trots den ökade medvetenheten om problemet så har vi alltså inte lyckats minska förekomsten av astma i de här idrottskategorierna. Därför måste vi nu gå vidare och ställa oss ett antal frågor. Är till exempel rådande temperaturgränser adekvata? Gränsen går i dag vid minus 17 grader på tävling – och det är ju väldigt kallt. Samtidigt så sker ju den stora bulken timmar i skidspåren under träning.
Få har kunnat undgå att kritiska röster på senare tid har höjts mot bruket av astmamediciner bland norska längdskidåkare. Frågan många ställer sig är om friska individer som medicinerar sig kan få några sportsliga fördelar?
-Det finns totalt ett tiotal studier som har undersökt den frågan. Vad man då sett är att om friska personer tar astmamedicin i de doser som föreskrivs så ger det inga positiva effekter på prestationsförmågan.
I&K: Men om de tar högre doser då?
-Där finns det inga studier gjorda eftersom det anses oetiskt att överdosera. Friska individer ska överhuvudtaget inte ha läkemedel, det är den ed vi läkare ska följa. Men jag tror ändå inte att de som överdoserar astmapreparat kan förvänta sig några positiva prestationseffekter. Snarare då negativa biverkningar i form av exempelvis ökad hjärtklappning, hjärtrusningar och darrningar.
Finns det då några andra idrotter som har anledning att beakta problemet med astma? En som genomfört studier på simmare är professor Leif Bjermer vid Lungkliniken på Lunds Universitet. Resultaten i hans och andra studier pekar mot en förekomst av astma mellan 20-30 procent bland de aktiva, det vill säga i nivå med de undersökta idrotterna i Nikolais studie. Men när det gäller simning så kan det knappast handla om inhalering av kall luft. Så vad är då problemet?
-Det är inte riktigt mitt forskningsfält men det man tror är att kloret kan skada luftvägarna. Så där behöver man se över bassängmiljön och de kemikalier som eventuellt påverkar, säger Nikolai Stenfors
som nu forskar vidare i astmaproblematiken hos vanliga motionärer som deltar i Lidingöloppet, Vasaloppet och Vansbrosimningen.
Fakta:
Förekomst av astma hos olympier vid OS i Peking 2008 och Torino 2006:
Triathlon 25,7%
Cykling 17,3%
Längdskidor 16,9% (Torino 2006)
Skridsko 14,9% (Torino 2006)
 
Idrotter med lägre andningsfrekvens
Tyngdlyftning 1,2%
Bågskytte 1,6%
Snowboard 3,2%
 
Källa: Breathe 2016, ”The World Anti-Doping Code: can you have asthma and still be an elite athlete?”

© Idrott & Kunskap