Låt oss börja med den första frågan om hur immunförsvaret påverkas av träning på elitnivå. I mitten av 1990-talet lanserade den danske immunförsvarsforskaren Bente Klarlund Pedersen teorin om det som på engelska kallas ”Open Window Theory”. En teori som länge haft stor acceptans i det vetenskapliga samhället. Kortfattat och mycket förenklat handlar ”Det öppna fönstret” om att kroppen är mer mottaglig för virus timmarna direkt efter fysiskt ansträngande tävlingar eller träningspass. De elaka virusen kan då flyga in obehindrat genom fönstret och suga sig fast på den intet ont anande idrottaren. Dessa svackor i immunförsvaret brukar uppstå efter en timmes träning eller tävling på belastningar runt 75 procent av den maximala syreupptagningsförmågan. Är intensiteten ännu högre inträder svackan i immunförsvaret tidigare.

Tidsfaktorns betydelse för immunförsvaret vid hård fysisk belastning

Rätt tempo viktigt
De danska forskarna har också funnit en signalmolekyl vid namn IL-6 som har visat sig styra förändringar i kroppens immunförsvar under träning. IL-6 produceras i muskelfibrerna och kan under träning stiga i koncentration upp till hundra gånger jämfört med utgångsvärdet. Noterbart är också att IL-6 nivåerna ökar då muskelglykogenet är lågt. Resultaten visar också att intaget av kolhydrater samt antioxidanterna vitamin C och E blockerar frisättandet av IL-6 från musklerna. Därmed anses även risken för infektioner minska. Haken med denna ”immunförsvarscocktail” är att den samtidigt kan hämma träningseffekten. IL-6 aktiverar nämligen fettförbränningen i kroppen, vilket gör att de begränsade glykogenlagren i musklerna och levern kan sparas längre.
Men det finns också forskare som är skeptiska till teorin om ”det öppna fönstret”. Professor Björn Ekblom vid Gymnastik-och Idrottshögskolan och Karolinska Institutet hör till dem. Han bestrider inte att det finns immunologiska data som visar att hårt fysiskt arbete ger en förlust av blodceller i blodbanan – men menar att det nödvändigtvis inte behöver betyda att infektionsrisken ökar. Kanske behövs de någon annanstans i kroppen just då, resonerar han. Som gammal maratonlöpare ställde han sig tidigare tveksam till om de förändringar som spårats i immunförsvaret efter långvarig fysisk ansträngning verkligen även innebär att risken för sjukdom ökar. Funderingarna utmynnade i en stor studie på 1700 löpare, både män och kvinnor, i olika åldrar. Gemensamt för samtliga var att de genomfört hela Stockholm Marathon det undersökta året. Samtliga deltagare fick svara på om de haft någon infektion tre veckor före och tre veckor efter loppet. Av resultaten framgår att 17 procent av löparna drabbades av en infektion före loppet. Motsvarande siffra för perioden efter loppet var 19 procent, det vill säga en marginell ökning. Begränsas analysen till att gälla endast dem som inte var sjuka innan loppet så visade det sig vara endast 16 procent som fick en infektion efter loppet.
Den studien ger alltså inte stöd för teorin om en ökad infektionsrisk efter ett långlopp. De som trillar dit och blir sjuka har, enligt Björn Ekblom, ofta tränat för hårt nära inpå en infektion. Bland de löpare som i studien varit sjuka innan loppet var det nämligen dubbelt så många, 33 procent, som fick en infektion efter maratonloppet. Men han medger samtidigt att det finns resultat i den egna studien som ger ett visst stöd för vissa delar av ”öppna fönstret teorin”. Det blev tydligt efter att försökspersonerna delats in i smågrupper efter träningsmängd och intensitet på träningspassen före loppet – och sedan jämförts med deras sluttid i loppet. De som hade en sluttid som var lägre än den skulle varit om de hållit samma tempo som på träningspassen, drabbades i högre utsträckning av infektioner efter loppet.
Springer man fortare än vad man är tränad för kan med andra ord infektionsrisken öka. Något som till viss del bekräftar teorin om ”det öppna fönstret”. Men teorin gäller enligt Ekblom inte generellt för alla som till exempel springer maraton. De som inte springer fortare än vad de är tränade för löper ingen ökad infektionsrisk. Maratonlöpning i sig utlöser inte en infektion hos friska individer. De som däremot varit sjuka – eller blivit infekterade precis innan – kan bli sjukare av att springa ett så långt lopp.
I den omfattande studien hade forskarna även kontrollerat för faktorer som civilstånd, inkomst, arbetsplats och om det fanns barn i familjen samt träningsmängd, intensitet, ålder och kön. Man fann ingen koppling mellan variabler som träningsvolymen sex månader före loppet, sluttiden, socioekonomiska och demografiska data – och en infektion före eller efter loppet. Däremot upptäckte man en koppling mellan ålder och infektionsrisk samt kön och infektion. De som råkade ut för en infektion efter loppet var nämligen främst yngre, manliga löpare. En förklaring skulle kunna vara att fler unga personer är entusiastiska och springer fortare än vad de borde göra. Äldre löpare känner oftare till sina begränsningar. Kanske är det även så att kvinnor generellt sett har en bättre känsla än män för vad de är kapabla till.

Frågan om utövande av uthållighetsidrotter ökar infektionsrisken fortsätter att intressera idrottsforskare världen över. Portugisiska forskare vid University of Porto har tidigare publicerat slutsatser från en forskningssammanställning. Totalt analyserades där resultat från 30 vetenskapliga undersökningar som inkluderade 8595 idrottsutövare med löpare och simmare samt en kontrollgrupp med personer som inte idrottade. Här följer några av gruppens slutsatser.

Forskarna anser att de råder enighet på följande punkter:

  • Måttlig träning kan förbättra immunförsvaret medan långvarig högintensiv träning tillfälligtvis försämrar det.
  • Tävlingsidrottare råkar oftare ut för förkylningar och problem med övre luftvägarna jämfört med personer som är mindre fysiskt aktiva.
Och oenighet på dessa:
  • Relationen mellan träning och sjukdomar i de övre luftvägarna påverkas av olika individuella faktorer där kunskapen i dag är låg. Däribland märks till exempel: genetiska förutsättningar, träningsnivå, näringsstatus och förekomsten av atopiska eksem (potentiell orsak i främst simning).
  • Och att det behövs mer forskning i följande frågor:
  • Hur ser förhållandet ut mellan ett sänkt immunförsvar och riskerna för övre luftvägsinfektioner veckorna efter en tung träningsperiod eller en kraftödande träning?
  • Är de markörer för ett nedreglerat immunförsvar som kan märkas efter hård fysisk träning egentligen en skyddsrespons med uppgiften att begränsa inflammationer?

© Idrott & Kunskap